Dold agenda bakom mer tvångskvotering av föräldradagar?

Foto: Kona Gallagher (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Allting hänger ihop och bristen på familjepolitik hos många partier, är genomgående ett grundläggande problem i dag. I stället för att samla allt under samma paraply och få grepp om kostnader och intäkter så har allt splittrats upp i olika delar. Barnomsorg för sig, föräldraförsäkring för sig - i stället för att dessa samlas under familjepolitikens paraply. Helheten saknas och problemen handlar om allt mer utgifter och en välfärdssektor som sväller över alla breddar. Alltför mycket räknas som välfärd numera:

* En maxtaxa som legat still sedan den infördes 2002, där föräldrar hur många barn de än sätter in i förskolan aldrig betalar mer än följande:

Yngsta barnet: 3 % av inkomsten, max 1 260 kr/månad
Näst yngsta barnet: 2 % av inkomsten, max 840 kr/månad
Nästkommande barn: 1 % av inkomsten, max 420 kr/månad
Från det fjärde barnet: ingen avgift

* Allmän förskola från tre års ålder
* Rätt för föräldralediga att ha små barn i förskola

I takt med att en majoritet av föräldrarna lämnar in sina små barn i förskolan när de är föräldralediga med syskonet, så har kraven på tvångskvotering av fler föräldradagar ökat från politiskt håll. Varför mer tvångskvotering skulle vara bra kan egentligen ingen förklara - utan man svävar på målet och än handlar det om "barnets rätt till båda sina föräldrar" (varför det skulle bli bättre om barnet från tidig ålder inte får träffa någon av föräldrarna under sin vakna tid, under sin mest intensiva utvecklingsperiod - kan man inte förklara), eller så är det jämställdheten: "om fler kvinnor arbetar mer, så blir de mer jämställda" (om de inte vill då? och om de fortfarande vill välja låglöneyrken i offentlig sektor? Hur ska de då kunna konkurrera med män i privat sektor när det gäller löner). Och så där håller det på. Ingen pratar dock om det fria valet, att familjer är olika, att barn är olika och att det bästa för föräldrar är att kunna maxa hemmatiden med barnet genom att pussla med föräldapenningdagarna.

Det ligger en hund begraven i allt det här … och jag börjar undra om inte föräldraförsäkringen har blivit för dyr - och att talet om tvångskvotering är ett sätt att styra in alla mot den billigare lösningen: förskola med 5-10 barn på en vuxen, i stället som för med föräldraförsäkringen … en vuxen på ett barn. Särskilt med tanke på att alla som blir medborgare i det här landet retroaktivt har kunnat ta ut föräldradagar för alla sina barn, upp till barnets åttaårsdag. Ett litet försök att komma tillrätta med det var att sänka åldern enligt följande förslag - något som nu gått igenom:

”I denna promemoria föreslås att föräldrapenning efter barnets fyraårsdag ska kunna lämnas med högst 96 dagar. Förslaget är en del av de åtgärder som planeras för att förstärka incitamenten för nyanlända utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.

Föräldrapenningens nuvarande konstruktion medför att föräldrar som kommer till Sverige med barn som inte har fyllt åtta år kan få föräldrapenning för 480 dagar även om barnet har fyllt t.ex. sex år redan vid ankomsten hit.

Ett långvarigt uttag av föräldrapenning när barnet är äldre kan dock motverka ambitionen att nyanlända föräldrar bör delta i arbetsförberedande insatser som kan föra dem närmare arbetsmarknaden. Genom förslaget betonas också att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.”

Kanske är det till och med så att hela systemet håller på att kollapsa. Men om det nu saknas pengar så att man måste begränsa föräldrars möjligheter att ta ut alla föräldradagar - genom att tvångskvotera fler dagar - så att ännu fler dagar än i dag fryser inne … så varför inte ta itu med problemet ... själva familjepolitiken som helhet och finansieringen. Intäkter ... och utgifter ... välfärdsuppdraget ... och dess gränser.

Vad säger att en begränsning av uttaget för utrikes födda kvinnor gör att de automatiskt börjar jobba? Har de haft tillfälle att lära sig språket? Har de rätt utbildning? Har de fått sina betyg och meritförteckningar översatta? Klarar de sig i konkurrensen med andra sökande? Finns det ens jobb? (Många invandrarkvinnor arbetar t ex i dag i välfärdssektorn … som egna företagare inom hemtjänst och äldrevård … VAD händer när vinster i välfärden förbjuds? Ja inte blir det fler jobb!!!)

Tänk om man skulle börja tänka annorlunda. I stället för att separera barnen från kvinnorna … varför inte erbjuda mammasvenska som de har i Flen. Varför inte integrera dem genom att hjälpa dem att nätverka … med andra föräldrar som också är hemma. Barnen kan bli en ingång in i samhället, snarare än ett problem. Varför inte ta och se varje individ snarare än en stor grupp som inte är homogen på något sätt? Vad kan varje individ? Vad kan de bidra med? Vad vill de själva? Kanske genom hjälp till eget företagande?

Och vad säger att kvinnor överlag, oavsett bakgrund blir mer jämställda för att de arbetar heltid i låglöneyrken? Eller vad händer när kvinnor VILL vara hemma längre och föräldradagar får frysa inne på grund av tvångskvoteringen? Vad blir bättre av att sätta barnfamiljer som vill vara med sina barn ännu mer i ekonomisk otrygghet än vad de lider av i dag?

Ibland skäms jag över att vara svensk - över att så få vågar gå utanför boxen och tänka nytt och bättre. Och pinsammast av allt är all detaljstyrning ovanifrån där man tror att man genom mer och mer klåfingrighet och fler och fler ingrepp i vanliga människors liv … i vanliga människors fria val … ska lösa några problem. Jag tror att man bara skapar nya.

Nästan alla politiska partier har tagit bort sin familjepolitik. Men allting hänger ju ihop: föräldraförsäkring och barnomsorg. Dyra, dyra utgifter från skattekakan. Det är dags att riva upp allt och göra om från grunden … tänka nytt och bättre. Och framförallt lösningen heter inte mer styrning - den heter mindre - och till det en nyare, modernare och mer flexibel familjepolitik som bygger på hur samhället faktiskt ser ut i dag.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Därför är V:s kamp för delad föräldraledighet fel

Föräldrar måste få bestämma själva

Ha respekt för att familjer är olika