Stort avstånd till gräsrötterna får regeringen att göra ointelligenta prioriteringar

Foto:Louish Pixel (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

En bra regering måste släppa ideologin och i stället satsa på att analysera den verklighet som vi lever i. Människor förväntar sig en politik som stöttar dem - inte en politik som styr dem. Det är många länder som satsat på att i ideologins namn köra över människors fria vilja: DDR, Sovjetunionen, Kuba för att nämna några. Fina ord som solidaritet och rättvisa har fått rättfärdiga att människor fråntagits sin fria vilja och lite av det ser vi nu i Sverige också. Under budskapet att det finns ett högre mål - i det här fallet jämställdhet - så tar sig partier som S, V, MP och FP rätten att bestämma åt föräldrar hur de ska fördela sina föräldradagar - trots att 80 procent av Sveriges föräldrar sagt NEJ till mer tvångskvotering av föräldradagarna. Men de är ju så "dumma" och vet inte sitt eget bästa - så då tar sig dessa politiska partier rätten att bestämma åt dem. En farlig väg att gå.

Regeringen och FP har helt snöat in sig på att få ut just småbarnsföräldrar i heltidsarbete. De har så stort fokus på hur de genom olika politiska beslut ska styra föräldrar att välja standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder - att de helt missar hur Sveriges ekonomi fungerar. Vi har en privat sektor - de som arbetar där bygger det välstånd som vi håvar in skatt ifrån. Det är riktiga pengar som driver det här landet. Sedan har vi den offentliga sektorn som är nödvändig för att dessa människor ska kunna arbeta: den tar hand om barn och äldre och ser till att vi har en sjukvård som fixar till oss när vi blir sjuka. Men pengarna till den offentliga sektorn kommer ifrån den privata - så den privata sektorn är en förutsättning för den offentliga. Men till det så har vi en stor andel människor som inte befinner sig i någon av dessa sektorer: det är de arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade, pensionärerna, nyanlända till Sverige och de som studerar.

Var finns politiken för att få in de som skulle kunna arbeta i ett arbete? Varför bara lägga fokus på småbarnsföräldrarna? Är det rimligt att de ska dra hela lasset? Det här är ett systemfel. Nu gäller det för samtliga partier att göra en ordentlig analys av hur de arbetslösa och nyanlända ska få in en fot på arbetsmarknaden, hur de pensionärer som VILL ska få en chans att kunna arbeta längre och hur de som är sjukskrivna ska få hjälp att återgå i arbete. En smart politik hade varit att lägga krutet där. Småbarnsföräldrar tillhör redan den grupp som blir utbrända och går in i väggen. Redan efter andra barnet så ökar sjukskrivningarna och i Stockholm - där en majoritet befinner sig i standardlösningen så ökar sjukskrivningarna redan efter första barnet. Bara där ser man hur fullkomligen idiotiskt det är att bara försöka hitta politiska förslag som tvingar ut just småbarnsföräldrar i arbete är.

Med andra ord - en regering som valt att satsa på att föra en intelligent politik, i stället för en ideologisk- hade satsat på att ta fram en jobbpolitik för alla de som står utanför arbetsmarknaden, i stället för att tvinga ut de småbarnsföräldrar som vill gå ner i tid eller stanna hemma längre. En sådan politik skulle dessutom vara synnerligen lönsam för landet, det hade blivit en tydlig win-win. En förälder som är hemma längre, lämnar dessutom plats för någon annan som får en chans att få in en fot på arbetsmarknaden.

S, V, MP och FP har ingen politik för den stora - verkligen stora grupp som står utanför arbetsmarknaden, så frågan är då vilken politik har övriga partier för den gruppen?

Den som lyckas komma fram till något vettigt där - kan nog verkligen se till att Sverige inte kollapsar fullkomligen framöver. Vakna, se verkligheten, analysera den, bolla med tankar och idéer på lösningar och presentera vettiga politiska förslag - så kan vi också se till att ha en familjepolitik där de föräldrar som VILL kan få en chans att satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Barnen får betala priset för jämställdheten

Riskfyllt att styra ännu mer i familjepolitiken

Nu får vänstern ta och släppa sin fördomar mot invandrare

Vår vardag med vårdnadsbidraget

Hög tid för en ny familjepolitik

Ha, ha, ha - nu rycker vi undan mattan för de som har omsorgen om barnen hemma!

Foto: Donnie Ray Jones (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Vilken härlig känsla det måste vara för alla politiker inom S, V, MP, FP och C, snart så ryker vårdnadsbidraget. Den lilla reform som ändå gett föräldrar möjlighet att ha omsorgen om barnen hemma, utan att de behövt säga upp sig och förlora en fot på arbetsmarknaden. Och som också gjort att de sluppit bli utförsäkrade genom att de kunnat behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.

Ja vad kan jag säga - vi gör alla olika val här i livet vad vi väljer att lägga vår energi på. Om de här politikerna inte var så förblindade av ideologi, så skulle de kanske se den lilla människan och hur hon drabbas av deras beslut. Om de någon gång släppte ideologin - så skulle de kanske se det enskilda barnet. För barn är olika.

Hur kommer det att påverka Ellen som är högkänslig, när hennes mamma och pappa som arbetat deltid 50 procent var och turats om att vara hemma 50 procent, nu när de inte längre kan göra samma val? I kommunen finns det inte heller någon dagmamma, för alla kommunala dagmammor har fasats ut och privata alternativ motarbetas, så då blir det förskola för Ellen. En förskola som kanske inte är anpassad för barn som Ellen.

Och hur kommer Olle att må? Föräldrarna misstänker att han kan ha autism och stora barngrupper, buller, många olika ansikten är inte en bra miljö för honom. Därför hade de tänkt att ha omsorgen om Olle hemma. Men eftersom den rödgröna ideologin bygger på att alla barn är lika, så finns det inte plats för att låta barn som Olle få en bra uppväxt.

Familjen Johansson har väntat länge på sitt barn. Efter flera sena missfall har de nu äntligen fått sin lilla Linnéa. De vill njuta av tiden med henne och vänta med förskola tills hon har fyllt tre år, men ekonomin sätter käppar i hjulet. Nu får de inte det liv de hade tänkt utan tvingas sätta Linnéa tidigare i förskolan eftersom de plockat ut sina 250 dagar samtidigt som kommunen valde att ta bort vårdnadsbidraget, innan de hann få det beviljat.

Borde det inte vara så att de politiska ramarna i familjepolitiken ska stötta föräldrar att pussla och trixa och hitta olika lösningar som passar under de viktiga småbarnsåren? Men så ser det tyvärr inte ut i dag i Sverige där fyra partier har bestämt att de vet bättre än familjerna själva - vilket val som är bäst för just deras barn.

Nu får jag ta emot föräldrars oro inför framtiden, se hur mattan rycks undan för mängder med familjer, höra om hur barnen drabbas. Där sitter jag och arbetar ideellt för att hjälpa föräldrar att reda ut den röra som detaljstyrande ideologiska ångvältspolitiker ställt till med. De jublar - jag ser baksidan. Och det jag ser är ingenting som borde göra någon människa stolt. Och de som får betala priset? Ja det är barnen. Skamligt S, V, MP och FP!

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också: 

Susanna Mannelin: Vem är den feministiska förebilden?

En förskollärare: Nu ger jag upp

Det blir inte bra när en läkare blandar in ideologi i sin yrkesroll

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

Nu får vänstern och FP släppa sina fördomar mot invandrare

Foto:Bill Selak (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

När valfrihet för föräldrar kommer på tal … och ett av de verktyg som i dag finns att använda för föräldrar: vårdnadsbidraget - så poppar rena lögner upp i debatten kring valfriheten. Det är så fult och lågt att jag faktiskt inte finner ord för det.

Vänstern och FP försöker nämligen sätta likhetstecken mellan "invandrarbakgrund" och "står långt från arbetsmarknaden". Men … det finns inget som säger att det finns något sådant likhetstecken att sätta. Alla de som är nyanlända och befinner sig i åtgärder FÅR inte ta ut vårdnadsbidrag. Ja … även andra föräldrar som befinner sig i olika åtgärder och nyttjar trygghetssystemet i någon mån - kan inte ta ut vårdnadsbidrag.

Vad säger egentligen kategoriseringen "invandrarbakgrund"? Jo att en förälder eller båda föräldrarna en gång invandrat till Sverige … eller så har personen ifråga någon gång under sitt liv flyttat hit. Betyder det att dessa människor inte ska ha samma rättigheter som andra familjer att använda sig av de verktyg som finns för att få ihop livspusslet under småbarnsåren? Är det vad vänstern och FP hävdar? Det är faktiskt ren och skär diskriminering.

Av 8 000 familjer som 2011 tog ut vårdnadsbidrag hade 3 000 familjer "invandrarbakgrund". Men det är faktiskt inte samma sak som att föräldern i just dessa familjer stod långt från arbetsmarknaden. Och dessutom även om det skulle vara så vad säger att vänstern och FP vet att om just dessa 3 000 familjer INTE haft vårdnadsbidrag - så hade båda föräldrarna arbetat i stället? Det kanske bara att blivit som i många andra familjer där mattan ryckts undan för föräldrarna när de inte haft tillgång till vårdnadsbidraget - att de fått säga upp sig och därmed förlorat en fot på arbetsmarknaden.

Politikerna måste börja tänka längre än näsan räcker. För i varje familj som de går in i och detaljstyr med sin klåfingrighet  - så skapar de nämligen mängder med problem som de inte räknat med. De har alla fakta, men av någon anledning tycks vissa vara så förblindade av ideologi att de inte ser vad som faktiskt händer i praktiken när de försöker bestämma ovanifrån hur människor ska leva sina liv.

Skärpning S, MP, V och FP!

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

Familjen är en frivillig gemenskap

Hög tid för en ny familjepolitik

De rödgrönrosa i Stockholm tog bort vårdnadsbidraget - nu sparar de på förskolan också

Skärmdump

Jublet visste inga gränser hos de rödgrönrosa när de fick makten i Stockholm stad. Bland de första besluten de tog hamnade ett borttagande av det lilla men viktiga verktyget för småbarnsföräldrarnas livspussel: vårdnadsbidraget. Äntligen hade de hittat ett medel att få in fler barn i förskolan, genom att rycka undan mattan för föräldrar som valt att ha sin omsorg i hemmet. En omsorg som bara kostade staden 36.000 kronor per barn och år jämfört med dryga 124.000 kronor per barn och år om samma barn skulle tryckas in i de redan stora barngrupperna i förskolan.

Vi som inte grundar våra idéer kring familjepolitiken på ideologi - utan fakta - ställde oss förstås lite frågande till om det här var ett så vidare smart beslut ... stora barngrupper ... och så då trycka in ännu fler små barn, mot föräldrarnas vilja ... till en ökad kostnad av hur många miljoner?

En liten stilla undran var därför ... varför inte börja med att ta itu med krisen i förskolan innan man med tvång försöker få in ännu fler små barn?

Sedan kom verkligheten ifatt de rödgrönrosa, så trots jublet från den gamla fi:aren Agnes Wold om att "äntligen är vårdnadsbidraget borttaget" - så sitter nu de styrande med skägget i brevlådan. Först ut att spara in pengar på barnen är stadsdelsnämnden i Hägersten-Liljeholmen. Nämnden har nu infört ett sparbeting med inköpsstopp, rekryteringsstopp och vikariestopp. Ikväll är det möte:

Större barngrupper är nu ett faktum ... precis som vi i Hemmaföräldrars nätverk varnat för. De som vill stötta de här föräldrarna kan göra det via den här facebookgruppen: https://www.facebook.com/forskoleforandring

Men nu är det också så viktigt att stoppa ett borttagande av vårdnadsbidraget i fler kommuner - eftersom resultatet bara kommer att bli ökade kostnader, större barngrupper, besparingar på förskolan och en väldigt, väldigt mycket sämre miljö i förskolan för alla barn och för de pedagoger som arbetar där. Nu är det dags att sätta stopp för den rödgröna och i vissa kommuner rosa lekstugan. Det här handlar om små barn ... deras liv går inte i repris ...

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Större barngrupper om vårdnadsbidraget tas bort

Susanna Mannelin: Vem är den feministiska förebilden?