Förskolan ska inte användas som gratis barnpassning

Foto:Eduardo Merille (Flickr) Licens: CC BY-SA

15 timmar gratis förskola varje vecka för barn till föräldralediga är ett mycket förmånligt erbjudande till barn som fyllt tre år. Notan går till skattebetalarna. Tanken var ju om vi ska vara helt ärliga att förskolan  skulle erbjudas till barn vars föräldrar arbetar. Men med en förskola i varje stadsdel så fanns det ju ändå en lokal, personal och att då låta även barn till föräldralediga gå där sågs nog en gång av politikerna som en bra och enkel lösning.

Problemet var bara att det hela kom i ett paket med en massa andra förändringar som maxtaxan som infördes 2002 och gjorde förskolan extremt billig och billigare har den blivit varje år för föräldrar, eftersom maxtaxan legat still. Samtidigt med maxtaxan lades alternativen ner som lekis/kyrkis som erbjöd verksamhet till dagmammebarn och hemmabarn. Nu skulle alla barn i stället erbjudas plats i förskolan.

Och många barn blev det och plötsligt måste allt kostnadseffektiviseras. Fler barn trycktes in på avdelningarna och barngrupperna växte. Fler barn betyder fler smittor, vilket leder till sjukare personal men även mer buller, stress och ett tuffare uppdrag för pedagogerna i förskolan. Den mer skolliknande miljön ledde till mer dokumentation - och långtidssjukskrivningarna började öka bland personalen, fler lämnade yrket - barnen fick förutom större barngrupper nu nöja sig med färre vuxna och många nya olika vuxna.

Där någonstans på vägen började den verklighet pedagogerna upplevde och den verklighet föräldrar fick sig serverad, uppvisa en allt större diskrepans. Orsak: Tystnadskulturen. I boken "Förskolan för de allra minsta. På gott och ont” är det väldigt bra beskrivet:

I en stor barngrupp där det inte finns vuxna som hinner eller har möjlighet att samspela med barnet, så får det negativa konsekvenser för barnets utveckling.

- Det är förvånande att inte föräldrar går ihop och protesterar, säger Magnus Kihlbom. Alla anser de att situationen i förskolan har varit alarmerande sedan 1990-talet.

- Det har tagit så här lång tid för oss att få ut den här informationen, eftersom vi inte velat skapa oro eller ge föräldrar skuldkänslor, säger Gunilla Niss, barnpsykolog.

Bristen på vuxenrelationer får naturligtvis konsekvenser för det lilla barnet som har extra stort behov av att få den närhet och bekräftelse som det har rätt till. Och enligt Gunilla Niss kan reaktionerna hos barnet visa sig på olika sätt.

- Det som händer i en stor barngrupp med få personal, när barnet inte blir sett, är att barnet reagerar antingen med överaktivitet eller passiv resignation, säger hon.

Som en förklaring till dagens moment 22 där ingenting händer och inga protester hörs varken från föräldrar eller personal, ser de ”den ömsesidiga pakten av hänsyn” – som en förklaring. ”Personalen vill inte säga något för då riskerar de att ge föräldrarna skuldkänslor och föräldrarna säger inte något eftersom de ser att personalen sliter i den stora barngruppen och gör sitt bästa”.

Läser man inne på Förskoleupporet som startats av några förskollärare från Örebro, så ser man att pedagogerna i förskolor över HELA LANDET brottas med mängder av problem - och det beror på den politik som förts under flera år.

Samtidigt ser man i media i den bild journalister förmedlar, men även i hur många föräldrar uttrycker sig och resonerar att det är hög tid att skippa tystnadskulturen och låta pedagogerna komma till tals, så att de får berätta om de utmaningar de ser. Journalisterna som själva tillhör föräldragruppen, skriver på ett sätt som ytterligare bidrar till en väldigt skev bild. De borde göra sitt jobb och börja lyssna på de som faktiskt befinner sig där ute i verkligheten.

Nyligen delades ett inlägg där en förälder startat ett medborgarinitiativ och samlar underskrifter för att alla barn ska ha RÄTT till förskola 30 timmar i veckan när en förälder är hemma med syskon. Argumenten är ganska häpnadsväckande, men visar också på bristande kunskap om situationen på många förskolor:

”Det yngre barnet har rätt att få föräldrarnas tid och odelade uppmärksamhet för mer än bara 15 timmar i veckan! Det är mycket viktigt för barnets utveckling och anknytning till föräldrarna och familjen. 
Dessutom är de första månaderna med ett nyfött barn mycket ansträngande för föräldern. Ett nyfött barn behöver mycket tid och uppmärksamhet, och det en stor utmaning att engagera och underhålla ett äldre barn samtidig.
Dessutom har båda barn mycket annorlunda krav och rutiner genom dagen. Föräldrarna kan därför lätt bli utmattade och det är dålig för båda barnen."

Jo visst är det krävande att bli tvåbarnsförälder, särskilt i dag när många saknar avlastning. Men faktum kvarstår, även om det ÄR krävande ska inte det belasta skattebetalarna (om inte särskilda skäl finns). Skulle föräldrar få börja betala en timtaxa, så är jag övertygad om att det här "behovet" hos föräldrar att lämna bort syskonet 30 timmar i veckan ganska snabbt skulle försvinna. Men det visar också på att många föräldrar faktiskt inte förstår hur verkligheten ser ut på många förskolor det vill jag tro i alla fall, för inte kan det väl finnas föräldrar (och journalister) som resonerar som så att det är dags att utöka förskolans uppdrag ännu mer under rådande situation - utan att de också betalar mer pengar.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

P. S Återigen har facebook lyckats radera alla likes till det här inlägget. Det händer tyvärr med jämna mellanrum och just på den här bloggen av någon anledning. De har nu fått kännedom om det här och det ska bli spännande att se om de tänker åtgärda det hela. Synd när det var flera hundra likes på inlägget som just nu har lästs av över 8 000 unika besökare …

Läs också:

Konsekvenser: Föräldralediga uppmanas hålla barnen hemma 

Barns rätt till 30 timmar ifrågasätts av pedagoger

Barnen går för långa dagar i förskolan

Vi kan sluta ljuga om att barnen har det bra

Alla barn ska ha rätt till en sammanhängande ledighet

Personalen går på knäna: Sveriges sjukaste yrkeskår

MP anser att skattepengar ska till 30 timmar i veckan till föräldralediga - även alla lov

Tystnadskulturen har invaderat Förskoleupproret

Expressen målar valfriheten i svart och vitt

Foto: Patrick (Flickr) Licens: CC BY SA

Verklighetens folk gillar förskolan skriver Patrik Kronqvist i Expressens ledarkrönika: ”förskolan tillhör de verksamheter som år efter år får högst betyg av brukarna. Svenska föräldrar verkar inte känna sig ett dugg lurade när de promenerar till lämningen.”

Har Kronqvist läst inne på Förskoleupproret? Skulle inte tro det, för då hade han nog nyanserat sin svartvita bild en aning.

Sedan försöker han blåsa upp - att det finns partier som vill omsorg i hemmet som en subventionerad lösning - som ett gigantiskt problem. "För de vill ju dessutom sätta ett maxtak i förskolan och höga maxtaxan med 100 kronor. De vill göra det billigare att vara hemma med sina barn och dyrare att ha dem i förskola".

Ja … och … ??!!

Vad är problemet? Barn är olika. Det är inte ett problem att det finns partier som i de politiska ramarna vill säkra fler barnomsorgsalternativ. Problemet handlar om att så många lider av hemmafobi … och tydligen ser det som ett så gigantiskt hot att det finns föräldrar som väljer tid för barn och balans mellan familj och arbete. De är så rädda att omsorg i hemmet ska få fortsätta vara ett subventionerat alternativ - för vad kommer det då att säga om det egna valet?

Lite så känns det som att det är. Här ligger nog en del av pudelns kärna. Kan man marginalisera och smutskasta hemmaföräldrarna och de som vill stötta dem i de politiska ramarna, så slipper man blicka inåt kring det egna valet, slipper konfronteras med att det finns andra val att göra. Det finns bara ett ord att säga: sorgligt.

Var och en får väl välja hur de vill - barn är olika - familjer är olika, att vi väljer olika är inte ett problem - men att alla val inte har samma stöd i de politiska ramarna - är ett problem.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Stoppa inte möjligheten för föräldrar att välja balans mellan familj och arbete

Foto: Joshua Rappeneker (FLICKR) LICENS: CC BY-SA 

Barnen är våra minsta, mest skyddslösa individer i det här samhället. Barn är olika. Politiska beslut som rör barn bör därför bygga på en barnkonsekvensanalys. Men det har tyvärr S, MP, FP och V helt glömt bort när det gått ut och sagt att vårdnadsbidraget ska tas bort på nationell nivå.

Redan nu kan vi se hur mattan rycks undan för föräldrar i kommun efter kommun. Först ut var Stockholm, sedan Uppsala, Linköping och nu står Haninge på tur … för ett borttagande av VB. Hur små barn som inte får den omvårdnad präglad av kärlek, närhet, god omsorg och god anknytning samt socialt samspel mår … när de blir äldre … det vet vi, för det kan vi se i de ökande psykiska ohälsotalen.

Varför den psykiska ohälsan ökar … om det beror på förskolan och att barnen är där 10-11 timmar per dag i stora barngrupper med få personal … det vet vi ju inte, eftersom ingen forskat på vilken effekt dagens förskola har på barn. Men pratar man med psykologer så säger de bara: "Vi vet vad barn behöver" … ja det vet vi … och gissningsvis så finns det då många små barn som INTE får vad de behöver. Kanske för att ramarna i familjepolitiken är för snäva? Kanske för att föräldrar inte får fakta, utan myter … kring vad barn behöver.

Men vi vet att det finns föräldrar som vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete, så varför inte låta dem få verktyg att kunna göra det då? Varför satsa så envetet på att rycka undan mattan för den här lilla gruppen? Det är för mig helt obegripligt. Hur kan man vara så oerhört styrd av ideologi att det enskilda lilla barnet inte har något betydelse? Att varje familj inte har någon betydelse?

Välmående föräldrar presterar bra … både i arbetslivet och i sin föräldraroll. Med mer egenmakt att själva kunna balansera upp sin tillvaro så mår de också bättre. Därför är det också så viktigt att regeringen, FP och V nu tar och tänker ett varv till … gör en barnkonsekvensanalys av beslutet att ta bort vårdnadsbidraget? Fundera över vad ni åstadkommer … EGENTLIGEN … när ni försämrar valfriheten för småbarnsföräldrar. Skippa ideologin ett tag och se det enskilda barnet, den lilla skyddslösa individen och kom ihåg att det är under småbarnsåren som grunden läggs för den framtida hälsan.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Läs hela artikeln >>

Trots Sveriges största barngrupper - tas nu vårdnadsbidraget bort i Linköping

Foto: Elias Aguirre (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

I Linköping har Folkpartiet sedan valet 2014 gått över till S och MP och de styr nu tillsammans i Linköping. De har nu gjort gemensam sak och trots att Linköping ligger i topp när det gäller stora barngrupper i förskolan - väljer man nu att stoppa möjligheten för föräldrar att ha omsorgen om de allra minsta barnen hemma, genom att ta bort vårdnadsbidraget.

Hemmaföräldrars nätverk kontaktade därför Jakob Björneke, S, ordförande i barn- och ungdomsnämnden och ställde några frågor:

Varför tar ni bort vårdnadsbidraget i Linköping? Är det samma orsak som man anger på nationell nivå - att man vill få ut kvinnor i arbetslivet?

- Nej, vi vill inte att det ska erbjudas som ett alternativ, säger Jakob Björneke.

Men varför inte?

- Nej, vi tycker inte att skattepengar ska gå till det alternativet, säger han och framhåller att förskolan har en bra pedagogisk verksamhet och det visar många undersökningar att barn som går i förskola får ett försprång.

Jakob Björneke kan inte svara på hur mycket mer det kommer att kosta för kommunen om det nu blir en ökning av små barn under tre år som måste börja i förskola framöver - i stället för att kunna vara hemma.

- Det är dyrare för kommunen att barnen går i förskola, än att de är hemma med vårdnadsbidrag, men vi tycker ändå att det är bättre att ta bort vårdnadsbidraget, säger Jakob Björneke.

Till tidningen Corren säger Catharina Rosencrantz, M, att hon är kritisk till att Koalitionen vill ta bort vårdnadsbidraget som ger en möjlighet till enskilda val för familjer och individer.

-Vi var nog på det klara med att det inte skulle bli någon jättestor grupp som skulle välja det här alternativet, säger hon. De allra flesta kvinnor arbetar i dag heltid.

Om någon familj vill göra ett annorlunda val än det stora flertalet ville Alliansen ändå bidra till det. Så förklarar Catharina Rosencrantz att vårdnadsbidraget infördes 2008.

Hon är också kritisk till att det ska gå så fort i en fråga där det är viktigt att hinna med att infomera medborgarna.

- Jag tycker att tiden är onödigt kort, säger hon till Corren.

Samtidigt som S+MP+FP tar bort möjligheten för små barn att ha omsorgen i hemmet upp till tre års ålder, tänker de skjuta till 16 miljoner av skattebetalarnas pengar till förskolan - och skriver i ett pressmeddelande:

- Andelen små barn har ökat i Linköping och det kräver mer resurser. Linköpings kommun har halkat efter när det gäller personaltätheten. Linköping borde prestera bättre än riksgenomsnittet och nu satsar vi rejält för att uppnå den ambitionen. Med den här satsningen får barnen en tryggare förskola och personalen en bättre arbetssituation, säger Jakob Björneke (S), kommunalråd med ansvar för skolfrågor.
 
Frågan om vårdnadsbidraget kommer att avgöras i fullmäktige framöver.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Innan valet lovade socialdemokraterna 22 miljoner till förskolan - och allmän förskola från två års ålder

Förskolan kan inte bli som hemmet

Dold agenda bakom mer tvångskvotering av föräldradagar?

Foto: Kona Gallagher (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Allting hänger ihop och bristen på familjepolitik hos många partier, är genomgående ett grundläggande problem i dag. I stället för att samla allt under samma paraply och få grepp om kostnader och intäkter så har allt splittrats upp i olika delar. Barnomsorg för sig, föräldraförsäkring för sig - i stället för att dessa samlas under familjepolitikens paraply. Helheten saknas och problemen handlar om allt mer utgifter och en välfärdssektor som sväller över alla breddar. Alltför mycket räknas som välfärd numera:

* En maxtaxa som legat still sedan den infördes 2002, där föräldrar hur många barn de än sätter in i förskolan aldrig betalar mer än följande:

Yngsta barnet: 3 % av inkomsten, max 1 260 kr/månad
Näst yngsta barnet: 2 % av inkomsten, max 840 kr/månad
Nästkommande barn: 1 % av inkomsten, max 420 kr/månad
Från det fjärde barnet: ingen avgift

* Allmän förskola från tre års ålder
* Rätt för föräldralediga att ha små barn i förskola

I takt med att en majoritet av föräldrarna lämnar in sina små barn i förskolan när de är föräldralediga med syskonet, så har kraven på tvångskvotering av fler föräldradagar ökat från politiskt håll. Varför mer tvångskvotering skulle vara bra kan egentligen ingen förklara - utan man svävar på målet och än handlar det om "barnets rätt till båda sina föräldrar" (varför det skulle bli bättre om barnet från tidig ålder inte får träffa någon av föräldrarna under sin vakna tid, under sin mest intensiva utvecklingsperiod - kan man inte förklara), eller så är det jämställdheten: "om fler kvinnor arbetar mer, så blir de mer jämställda" (om de inte vill då? och om de fortfarande vill välja låglöneyrken i offentlig sektor? Hur ska de då kunna konkurrera med män i privat sektor när det gäller löner). Och så där håller det på. Ingen pratar dock om det fria valet, att familjer är olika, att barn är olika och att det bästa för föräldrar är att kunna maxa hemmatiden med barnet genom att pussla med föräldapenningdagarna.

Det ligger en hund begraven i allt det här … och jag börjar undra om inte föräldraförsäkringen har blivit för dyr - och att talet om tvångskvotering är ett sätt att styra in alla mot den billigare lösningen: förskola med 5-10 barn på en vuxen, i stället som för med föräldraförsäkringen … en vuxen på ett barn. Särskilt med tanke på att alla som blir medborgare i det här landet retroaktivt har kunnat ta ut föräldradagar för alla sina barn, upp till barnets åttaårsdag. Ett litet försök att komma tillrätta med det var att sänka åldern enligt följande förslag - något som nu gått igenom:

”I denna promemoria föreslås att föräldrapenning efter barnets fyraårsdag ska kunna lämnas med högst 96 dagar. Förslaget är en del av de åtgärder som planeras för att förstärka incitamenten för nyanlända utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.

Föräldrapenningens nuvarande konstruktion medför att föräldrar som kommer till Sverige med barn som inte har fyllt åtta år kan få föräldrapenning för 480 dagar även om barnet har fyllt t.ex. sex år redan vid ankomsten hit.

Ett långvarigt uttag av föräldrapenning när barnet är äldre kan dock motverka ambitionen att nyanlända föräldrar bör delta i arbetsförberedande insatser som kan föra dem närmare arbetsmarknaden. Genom förslaget betonas också att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.”

Kanske är det till och med så att hela systemet håller på att kollapsa. Men om det nu saknas pengar så att man måste begränsa föräldrars möjligheter att ta ut alla föräldradagar - genom att tvångskvotera fler dagar - så att ännu fler dagar än i dag fryser inne … så varför inte ta itu med problemet ... själva familjepolitiken som helhet och finansieringen. Intäkter ... och utgifter ... välfärdsuppdraget ... och dess gränser.

Vad säger att en begränsning av uttaget för utrikes födda kvinnor gör att de automatiskt börjar jobba? Har de haft tillfälle att lära sig språket? Har de rätt utbildning? Har de fått sina betyg och meritförteckningar översatta? Klarar de sig i konkurrensen med andra sökande? Finns det ens jobb? (Många invandrarkvinnor arbetar t ex i dag i välfärdssektorn … som egna företagare inom hemtjänst och äldrevård … VAD händer när vinster i välfärden förbjuds? Ja inte blir det fler jobb!!!)

Tänk om man skulle börja tänka annorlunda. I stället för att separera barnen från kvinnorna … varför inte erbjuda mammasvenska som de har i Flen. Varför inte integrera dem genom att hjälpa dem att nätverka … med andra föräldrar som också är hemma. Barnen kan bli en ingång in i samhället, snarare än ett problem. Varför inte ta och se varje individ snarare än en stor grupp som inte är homogen på något sätt? Vad kan varje individ? Vad kan de bidra med? Vad vill de själva? Kanske genom hjälp till eget företagande?

Och vad säger att kvinnor överlag, oavsett bakgrund blir mer jämställda för att de arbetar heltid i låglöneyrken? Eller vad händer när kvinnor VILL vara hemma längre och föräldradagar får frysa inne på grund av tvångskvoteringen? Vad blir bättre av att sätta barnfamiljer som vill vara med sina barn ännu mer i ekonomisk otrygghet än vad de lider av i dag?

Ibland skäms jag över att vara svensk - över att så få vågar gå utanför boxen och tänka nytt och bättre. Och pinsammast av allt är all detaljstyrning ovanifrån där man tror att man genom mer och mer klåfingrighet och fler och fler ingrepp i vanliga människors liv … i vanliga människors fria val … ska lösa några problem. Jag tror att man bara skapar nya.

Nästan alla politiska partier har tagit bort sin familjepolitik. Men allting hänger ju ihop: föräldraförsäkring och barnomsorg. Dyra, dyra utgifter från skattekakan. Det är dags att riva upp allt och göra om från grunden … tänka nytt och bättre. Och framförallt lösningen heter inte mer styrning - den heter mindre - och till det en nyare, modernare och mer flexibel familjepolitik som bygger på hur samhället faktiskt ser ut i dag.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Därför är V:s kamp för delad föräldraledighet fel

Föräldrar måste få bestämma själva

Ha respekt för att familjer är olika

Öppet brev till MP hur deras politik slår mot en vanlig familj

Skärmdump från twitterkonto

Lagom till vårbudgeten i april har S+MP+V+FP bestämt sig för att ta bort ett mycket viktigt verktyg för föräldrar som gör att de kan pussla under småbarnsåren för att få tid för barn och balans mellan familj och arbete. Därför är det så viktigt att nu när det bara är en månad kvar, att föräldrar som får hela sin vardag upp och nervänd faktiskt kan få en chans att planera för den här väldigt omfattande försämringen. Men tyvärr verkar inte partierna bakom det här förslaget ha några till vanliga medborgare när de ställer en konkret fråga för att kunna planer INNAN förändringen genomförs.

Det är så viktigt att politiker tar sig tid att svara när vanliga gräsrötter hör av sig. Det är också så viktigt med en dialog mellan gräsrötter och politiker. För vad händer om den dialogen saknas och de som har makten faktiskt inte lyssnar på hur deras politiska beslut slår mot vanliga människor?

När en någon tar sig tid att knåpa ihop ett brev och öppet berättar om sig och sin situation ... hur är man funtad då om man väljer att inte svara på de faktiska frågorna? Det är verkligen iskallt att inte besvara de frågor som föräldern faktiskt ställt. Här är en mamma som försöker få svar från MP. Hon försöker få till en dialog och en kommunikation. Det handlar om hur hon ska få ihop sitt livspussel under småbarnsåren när nu regeringen går in och rycker undan mattan för vanliga småbarnsföräldrar. Ett beslut som de fattat utan att göra en barnkonsekvensanalys:


Hej Maria, (Maria Ferm, MP)

Med anledning av din och Tobias Eneroths debattartikel i Aftonbladet:

”Jämställdhet ska spela roll varje dag” gör jag nu ett försök med dig då du tydligen är insatt i vårdnadsbidraget och avskaffandet av detsamma.

Jag och min man har båda varit hemma varsin period med vårdnadsbidrag för vårt äldsta barn och skulle gärna göra detsamma med vårt yngsta barn. Planeringen av vår hemmatid med yngsta barnet är ytterst svår eftersom vi inte alls vet vilka förutsättningar som kommer att gälla. Ska vi skynda oss att plocka ut 250 dagar innan 1-årsdagen och sen gå över på vårdnadsbidrag, eller kommer vårdnadsbidraget att vara avskaffat innan dess?

I så fall riskerar vi att ha tagit ut för många dagar under första levnadsåret och vara tvungna att sätta honom i förskola redan vid 1,5 års ålder (då föräldradagarna i så fall tar slut), något som är tvärtemot det vi vill.

Jag skulle alltså vilja ha tydliga svar på följande frågor om hur avskaffandet av vårdnadsbidraget kommer att gå till:

1. Till vilket datum planeras möjligheten för kommunerna att erbjuda vårdnadsbidrag att tas bort, dvs. från vilket datum kommer det att vara omöjligt att få vårdnadsbidrag beviljat?

2. Vad gäller för de vårdnadsbidrag som redan är beviljade? Kommer de att få fortsätta betalas ut?

3. Och viktigast av allt: Om man fått beviljat vårdnadsbidrag, kommer SGI-skydd och rätt till ledighet vid vårdnadsbidrag att finnas kvar i lagstiftningen även efter att kommunernas möjlighet att bevilja ytterligare vårdnadsbidrag har tagits bort?

Vi behöver verkligen svar på dessa frågor, och jag vet många andra familjer som också behöver det för sin planering. Både jag och min man har fasta anställningar och SGI som vi vill behålla. Det vore ytterst tråkigt om er förändring gör att en av oss måste säga upp sig och på så sätt komma längre ifrån arbetsmarknaden.

Vi är övertygade om att små barn har det bäst med en förälder så länge hemförhållandena är sunda, det är enbart därför vi vill vara hemma länge med våra barn. Det är mycket synd att Miljöpartiet lämnat sin tidigare barnvänliga linje i denna viktiga fråga. (Motion till riksdagen 2005/06:So699, Barn i vår tid s.9)

Jag förstår att vårdnadsbidraget inte är optimalt till sin konstruktion, men förlängt SGI-skydd och rätt till ledighet skulle räcka långt.

Med vänlig hälsning
Susanna

Läs också:

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

Vår vardag med vårdnadsbidraget

En regering ska inte detaljstyra människor

Fler kvinnor ska ut och arbeta heltid. Därför ska vårdnads­bidraget avskaffas skriver S +MP i en debattartikel i Aftonbladet. Själv känner jag rent spontant när jag läser dessa rader:

Om de inte vill då?

Fast det verkar inte spela någon roll för denna lilla minioritetsregering. De verkar inte bara leva väldigt långt från gräsrötterna och de utmaningar som barnfamiljer har i dag - de visar också sin inkompetens genom att direkt som de fick makten - sätta fokus på fel saker. Redan i sin första budget valde de att lägga in att vårdnadsbidraget skulle tas bort ... för då verkar de tro att när den mattan rycks undan för föräldrar så kommer alla kvinnor per automatik börja arbeta heltid. Men den som har lite bakom pannbenet inser ju att de kvinnor som valt vårdnadsbidrag har ju gjort det därför att de anser att det var den lösning som passade just deras familj bäst. De ville helt enkelt inte arbeta heltid när barnen är små. (Och naturligtvis tar även pappor ut VB, liksom ensamstående som använder det för att kunna gå ner i tid. Många föräldrar delar också på VB rakt av och är hemma 50 procent var).

En annan sak som visar minioritetsregeringens bristande insikter om alla de människor vars liv de vill in och detaljstyra i, är påståendet: "Vårdnadsbidraget blev en kvinnofälla som förde framförallt utrikesfödda kvinnor längre bort från arbetsmarknaden".

Det är faktiskt rent lögnaktigt och på gränsen till hets mot folkgrupp att komma med den typen av påståenden. 2011 var det cirka 8 000 familjer som under någon period utnyttjade vårdnadsbidraget när deras barn var mellan 1-3 år. Av dessa familjer hade cirka 3 000 invandrarbakgrund. Men vad säger invandrarbakgrund?

Faktiskt ingenting.

De som är nyanlända och de som är i andra åtgärder får faktiskt inte använda sig av vårdnadsbidraget. Och hur vet S+MP att de med invandrarbakgrund inte hade en anställning att gå tillbaka till? Fördelen med VB är ju faktiskt att man har sin anställning och sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, tryggad. Menar de då att de med invandrarbakgrund  ... INTE ska få ha kvar sin anställning och sin SGI när de väljer att stanna hemma längre, på grund av att S + MP valt att kategorisera dem som människor med "invandrarbakgrund"?

Dessutom var dessa 3 000 inte ens två procent av de 155 350 personer med utländsk bakgrund som hade barn 1-3 år. Tyvärr visar det här hur otroligt lite de tänkt igenom vilket budskap de matar ut ... de kör på oavsett ... alla medel är tillåtna. Men jag tycker att det är fult att klumpa ihop människor och prata om "invandrarbakgrund". Erkänn i stället att det handlar om ideologi - socialdemokrater och miljöpartister tycker helt enkelt att de vet bättre än barnfamiljerna själva hur de ska leva sina liv.
Tryggheten för de som känner att de behöver stanna hemma längre med sina barn ska tas bort. Gör föräldrar det valet ska det kosta och de ska tvingas säga upp sig OCH förlora sin SGI.

Som lite grädde på moset när det gäller att sabotera livspusslet för vanliga småbarnsfamiljer så vill de naturligtvis också begränsa rätten för föräldrar att skriva över föräldradagar på varandra, något som i dag ger familjer en chans att kunna maxa tiden hemma. Mer tvångskvotering av den redan individualiserade föräldraförsäkringen är något regeringen också trycker på i samma artikel.

Ja man kan tycka vad man vill men en sak är tydlig ... S + MP skäms i alla fall inte för att gå ut och säga att de vet bättre än varje enskild familj vad som är bäst för dem. Personligen tycker jag att de borde ta sig en funderare över om det inte är så att vissa saker ska politiken helt enkelt inte in och peta i ...

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

Föräldrar måste få bestämma själva

Ha respekt för att familjer är olika

Det duger inte att jobba heltid, hämta sent på dagis - och sedan klaga när man får problem

Uppsala kommun försöker tvinga ut småbarnsföräldrar i heltidsarbete