Hej!
Jag har varit i kontakt med er på Growingpeople vid upprepade tillfällen för ett år sedan, men ni har valt att ignorera mina mejl och alla mina frågor kring er sajt står fortfarande obesvarade. Därför försöker jag ånyo att presentera mina synpunkter om er sajt och ber er återigen att kommentera mina synpunkter/frågor.
Många vänder sig till er sajt inför till exempel det viktiga valet av hur länge de ska vara hemma men även vilken typ av barnomsorg de ska välja. Går de då in under rubriken ”Är förskola bra för små barn?” (
http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=5474) så får de sig serverade en mängd anmärkningsvärd information, som jag gärna skulle vilja ha er kommentar till. Dessutom anser jag att hela sidan behöver skrivas om av professionell och kompetent personal och vill veta om så kommer att ske.
Growingpeople: Kvinnorna har börjat förvärvsarbeta utom hemmet i allt större utsträckning - många gånger av ekonomiska anledningar, men också för att de skaffat sig högre utbildning som de vill använda. Problemet blir då hur man skall ordna tillsynen för de små barnen. Fäderna har inte några planer på att stanna hemma och ta hand om dem. Lösningen är att lämna barnen på ett daghem (…)”
Min kommentar: ”de skaffat sig högre utbildning som de vill använda”. Det är ett väldigt subjektivt påstående, tänk om de i själva verket tänker – ”karriär och barn – javisst – men inte nödvändigtvis samtidigt”. Någon undersökning som pekar på orsakerna till att fler förvärvsarbetar redan när barnen är väldigt små, presenterar de inte. Särbeskattning och maxtaxa, istället för sambeskattning och att föräldrar betalar en större del av kostnaden för barnomsorg själva – kan ju lika gärna vara en orsak plus hårdare krav från arbetsgivarna om att föräldrar ska ha en obruten karriär bakom sig när nu barnomsorgen är så utbyggd och subventionerad. Sedan det fördomsfulla ”fäderna har inga planer på att stanna hemma”. HUR vet de det? Om vi hade ett samhälle som accepterade och tillät hemmaföräldrar så skulle säkert fler pappor också välja att vara hemma. En del gör det valet redan i dag.
Growingpeople: ”Förskolepersonalen och dagmammorna kan upplevas som surrogat för mamman, något man önskar att barnet skulle slippa. Alla föräldrar känner dock inte på detta sätt. I dag är det många som upplever att det varit bra för deras barn att få vistas i en grupp med andra vuxna som tar hand om det. Det är klart att föräldern/föräldrarna är de bästa men att vara den bästa betyder inte att man kan vara den enda.
Min kommentar: Det känns som ett väldigt manipulativt påstående, i syfte att få förälderns vars magkänsla känner att barnet inte är moget för en separation – att känna att de borde lämna barnet ifrån sig ändå, eftersom det annars är egoistiskt genom att ta sig rätten att vara ”den enda” för barnet. Även om föräldern är hemma längre med sitt barn, så finns det ofta andra vuxna kring barnet, så man blir hur som helst inte ”den enda”.
Growingpeople: ”Sådan forskning har bedrivits i Sverige och i många andra länder. Svårigheten med att utnyttja utländska resultat är att barnomsorgen skiljer sig kraftigt åt i olika länder. Den är av olika kvalitet och det leder fram till olika resultat.
Min kommentar: Sverige har vare sig regler eller rekommendationer för gruppstorlek och personaltäthet i förskolan, vilket är två avgörande faktorer för kvalitet. Krav respektive rekommendationer för bland annat personaltäthet i förskolan finns däremot i både Storbritannien och i USA, att då bara avfärda dessa studier blir då faktiskt en direkt lögn. NICHD studien gjord i USA är därför ytterst relevant och den pekar på negativa konsekvenser för förskolebarn. Dessutom påpekar OECD i sin rapport om förskolan i Sverige, Starting Strong: Early Childhood Education and Care, att kvaliteten på förskolan i Sverige har försämrats under 90-talet i vissa kommuner där personaltätheten har minskat. Läs: Förskolan, sanningen och forskningen http://www.hemmaforaldrar.se/jonas_himmelstrand_forskolan_forskningen.htm
Growingpeople: ”Om vi därför koncentrerar oss på den svenska forskning som finns att tillgå har den inte på något sätt kunnat visa att yngre barn tar någon som helst skada av att börja tidigt i familjedaghem eller på förskola, vare sig emotionellt, socialt eller intellektuellt.
Min kommentar: ”Den svenska forskning som finns”. Jag skrev för cirka ett år sedan till Ingela Nordmark Lindberg, förskollärare och lekterapeut, redaktionschef för growingpeople.se – med kopia till Ellen Hyttsten, VD – angående den missledande informationen och bad då bland annat att få veta vilken svensk forskning man hänvisar till. De har trots upprepade påstötningar valt att inte besvara mina mejl. Den enda förändring jag fått igenom på den synnerligen subjektiva sidan om förskolan är att de la till ett boktips ”Förskolan för de allra minsta. På gott och ont” – en bok som berättar vilken kris den svenska förskolan är i (och varit länge) och hur det skadar barnens utveckling. Men hur många köper/lånar den boken för att läsa? Informationen borde finnas tydligt presenterad på sidan. För sanningen är att det enda som egentligen är känt när det gäller svensk förskola är att det inte finns någon forskning. Trots sin stolta forskartradition har Sverige hittills inte gjort någon uppföljande studie på förskolans utbyggnad under de senaste 30 åren. Eftersom den försämrade psykiska hälsan följer utbyggnaden av barnomsorgen så väcker det frågor. Finns det ett samband?
Growingpeople: ”Det finns endast ett fåtal studier över hur barn som vistats i förskola har det i tonåren eller rent av upp i vuxen ålder i jämförelse med de som varit hemma. Trots detta finns det många olika uppfattningar om det. År 2006 publicerade Per Kågesson en bok Tid för barn där han var ganska kritisk mot att man placerade barn tidigt på dagis/förskola. De få studier som har gjorts har nästan alla visat att det i varje fall inte är skadligt för barnet.
Min kommentar: ”fåtal studier”. Den enda studie jag personligen känner till är Bengt-Erik Anderssons studie. Sedan nämns Per Kågesons (dessutom är namnet felstavat) kritik utan att man presenterar närmare VARFÖR han är kritisk eller hänvisar till mer information om vad Per Kågeson kommit fram till. Istället avfärdas Per Kågeson med ”De få studier som har gjorts har nästan alla visat att det i varje fall inte är skadligt för barnen.” Vad då ”nästan alla?”. Vilka fler studier visar på att det kan vara negativt. Borde inte föräldrarna få den informationen för att själva kunna ta ställning.
Growingpeople: ”Vår forskningsgrupp har följt ett hundratal barn från 128 familjer från första levnadsåret under tonåren och upp till 25 års ålder.
Min kommentar: Jag ställde för ett år sedan en fråga till Ingela Nordmark Lindberg (kopia till Ellen Hyttsten) om vilka som ingår i ”vår forskningsgrupp”. Det låter så otroligt seriöst och allvarligt att de har en egen forskningsgrupp. Borde inte den presenteras närmare och borde vi inte få veta hur den jobbar och se källhänvisningar. De har valt att inte svara. Förmodligen därför att de inte har någon egen forskningsgrupp – de har bara Bengt-Erik Anderssons studie.
Growingpeople: skriver om urvalet som ”deras forskningsgrupp” (Bengt-Erik Andersson) gjort – ”De slumpmässigt valda barnen är födda 1975 och 1976”.
Min kommentar: Enligt Per Kågeson fick föräldrarna själva anmäla sig till studien, om det stämmer är påståendet en direkt lögn och gravt vilseledande.
Growingpeople: ”Mognare och mer socialt kompetenta” – lyder Growingpeoples omdöme om dagisbarnen kontra hemmabarnen: ”Enligt lärarna i grundskolan gick det bättre för dem i alla skolämnen. Vid 8 års ålder anpassade de sig bättre i skolan. Vid 13 år hade denna skillnad suddats ut men de var överhuvudtaget mera socialt kompetenta och mogna. De var trygga och visade mindre tecken på emotionella störningar.
Min kommentar: Hela Bengt-Erik Anderssons undersökning gjord på 119 barn (inte 128 som growingpeople säger, då nio barn hoppade av) presenteras som ”vår forskningsgrupp”. Enligt NICHD studien har förskolebarnen ett litet försprång inför skolstarten men det utjämnas och försvinner när barnen blir äldre. Men här så påstår man alltså att dagisbarnen blir mer socialt kompetenta och mogna och visar mindre tecken på emotionella störningar. NICHD studien visar på raka motsatsen, nämligen att dagisbarn blir mer aggressiva och den studien är baserad på över 1 000 barn (till skillnad från 119).
http://www.nichd.nih.gov/publications/pubs/upload/seccyd_051206.pd Tittar vi lite på hur det ser ut i en svensk skola i dag där en majoritet av alla barn har gått på dagis, så borde skolan då vara översvämmad av socialt kompetenta och mogna barn med få emotionella störningar. Men tittar man på larmen om våld och mobbing, larmrapporterna om krisen inom skolan och hur beteendestörningarna bara ökar, så stämmer inget av det de påstår. Återigen direkt vilseledande och ett påstående som de helt saknar grund för.
Growingpeople: ”Det intressanta är att skillnaderna mellan att vara i familjedaghem och på förskola var mycket små.”
Min kommentar: Det intressanta är väl överhuvudtaget att studien gjordes när förskolan INTE omfattades av Läroplanen och personalen inte var lika välutbildad som idag, barngrupperna var mindre, personalen fler och fler föräldrar arbetade deltid, dessutom gick hälften av barnen hos dagmamma och ”skillnaderna var INTE mycket små” – det finns inga skillnader alls i studien och därför benämns (i media) alla barnen i den här undersökningen som ”dagisbarn”, trots att hälften gick hos dagmamma – en omsorgsform som är hårt ansatt nuförtiden, eftersom dagmammorna inte anses lika välutbildade eller följer läroplanen lika hårt, utan mer har den som en riktlinje. När föräldrar ska välja barnomsorgsform får de i dag inte veta att den här studien INTE visade på att dagis skulle vara bättre än dagmamma, då alla tror att den bara är gjord på ”dagisbarn”. Föräldrar blir med andra ord lurade på flera sätt.
Growingpeople: ”Det finns naturligtvis enskilda barn i alla grupper som inte alls passar att vara i barnomsorg och som absolut bör vara hemma så länge som möjligt. Samtidigt visar resultaten att många av de barn som var hemma under hela förskoletiden klarar sig sämre i alla avseenden i skolan, och de var betydligt fler än de som börjat tidigt i barnomsorg.
Min kommentar: Naturligtvis finns det barn som inte passar att lämnas bort tidigt eftersom alla barn är olika och rent allmänt så visar också anknytningsforskningen på (läs
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fullversion-barnbejaka-foraldrars-oroliga-magkansla_482223.svd) att det för de allra flesta kan vara bra att vänta tills barnet är åtminstone tre år, något som inte nämns på sidan. Inte heller nämner man att det kan vara bra att vänta eftersom immunförsvaret hos barn inte är moget innan tre års ålder. För att ta udden av och ändå manipulera föräldrar att välja dagis, så skriver man direkt efter ”bör vara hemma så länge som möjligt” – att resultaten visar att barn som var hemma under förskoletiden klarar sig sämre i alla avseenden i skolan. Ett grymt sätt att genom direkta lögner skrämma föräldrar att inte stanna hemma. De har inte på sidan på något sätt bevisat den tesen och den motsägs också av andra studier bland annat NICHD studien. Vad menar man egentligen med att ”det gått bra i alla avseenden.” Bra är ett mycket subjektivt omdöme. Bra kan betyda olika saker för olika människor.
Growingpeople: ”Nu är det naturligtvis så att alla barn har olika förutsättningar redan från början. Barn till föräldrar med hög utbildning tenderar att placeras i barnomsorg tidigare än barn till föräldrar med låg utbildning. De resultat som redovisas här har emellertid korrigerats med hänsyn till de olika bakgrundsvariabler som kan tänkas påverka resultaten, som t.ex. föräldrarnas utbildning, deras socialgruppstillhörighet, om båda eller bara ena föräldern bor i hemmet, om barnet är pojke eller flicka och barnets begåvning. Resultaten har senare bekräftats av andra svenska studier liksom av ett antal utländska studier, så det finns all anledning att sätta tilltro till dessa.
Growingpeople: ”Hur kan det då komma sig att de svenska resultaten visar på positiva effekter, medan utländska studier visar mer varierande resultat? En tänkbar förklaring kan vara att kvaliteten på den svenska barnomsorgen oftast är avsevärt mycket högre än i många andra länder. Det är vanligt att det kommer utländska delegationer till Sverige för att studera barnomsorgen här.
Min kommentar: ”Svenska resultaten?” (Bengt-Eriks resultat? Singularis.) Eller påståendet ”Kvaliteten på den svenska barnomsorgen är högre?” Finns det någon som har missat att den svenska förskolan är i kris? Stora barngrupper och få personal genererar mängder med problem. Nu senast har SvD haft en stor serie om problemen inom den privata förskolan – men det finns inget som säger att situationen inte är likadan inom den kommunala. Organisationer som Barnverket, tidningen Vi Föräldrar samt en grupp psykologer med flera i Göteborg har larmat om krisen och en del har gjort namninsamlingar. TV4 gjorde ett reportage för ett år sedan om de stora barngrupperna och tittar vi på hur den psykiska ohälsan hos barn bara ökar och hur rörigt det är i skolorna, så kan man fråga sig hur Growingpeople kan uttrycka sig så vilseledande och komma undan med det. Boken ”Förskolan för de allra minsta. På gott och ont” – larmar också om en förskola i kris.
Growingpeople: ”Denna positiva bild stämmer inte med den bild många svenska föräldrar har idag av kvaliteten i barnomsorgen. Man brukar också invända att de svenska studierna gjordes under en tid då barnomsorgen höll en mycket hög standard, men att den nu är mycket sämre. Man tänker då på att barngrupperna har blivit större och att personalen skurits ned. Men samtidigt skall vi ha klart för oss att vi inte längre har den stora personalomsättning vi hade då studierna gjordes. Dessutom har en stor del av förskollärarna idag högre utbildning. Båda dessa förhållanden kan motverka den kvalitetssänkning som stora barngrupper och liten personal innebär.” Min kommentar: ”att vi inte längre har den stora personalomsättning vi hade då studierna gjordes”. Vilka studier? Bengt-Erik Anderssons STUDIE? Dessutom är förskollärarna/barnskötarna en av de grupper som har de högsta sjukskrivningstalen, något som gör att företag (som Lärarförmedlarna) tjänar stora pengar på att tillhandahålla vikarier, i de fall förskolorna får tag i vikarier.
I SvD:s artikelserie berättade en pedagog hur hon lämnats ensam med 38 barn! Känner man till HUR barn lär sig saker (i socialt samspel med en vuxen) så inser man hur förödande felaktig Growinpeoples slutsats är. Självklart får barnen en sämre verksamhet när barngrupperna blir större och personalen färre. Dessutom ökar stressen och ljudnivån med större barngrupper och verksamheten blir inte lika bra. Till exempel klarar många förskolor inte av att se till att barnen kommer ut varje dag. Och antalet olyckor, rymningar och borttappade barn har ökat.
Growingpeople: ”Hur skall man då förklara att barn, som varje dag lämnar sin mamma och pappa och vistas i en annan miljö under ett antal timmar, utvecklas bättre än de barn som tillbringar all tid i hemmet? Räcker inte föräldrarna till för att tillgodose barnens behov? Förr i tiden var ju mamman hemma och barnen fanns runt om henne. Detta är visserligen sant, men det var en annan tid. Det fanns massor av barn i bostadsområdet och mammorna hade andra mammor att umgås med. Då var det lätt att ge barnen den stimulans de behövde, inte bara föräldrarna utan hela den sociala omgivningen - alla lekkamraterna och lekkamraternas mammor. Idag är situationen annorlunda. Bostadsområdena är tömda på vuxna under dagarna, eftersom alla arbetar. Lekkamrater åt det egna barnet finns knappast, mamman har inga andra vuxna att prata med, skall man kunna ge barnet några upplevelser krävs att man vidtar speciella arrangemang.
Min kommentar: För att styrka sin sak så beskriver man, utan att ha en aning om hur hemmaföräldrar i dag bygger upp sin hemmatillvaro, ett deprimerande scenario som ska förklara hur dåligt det går för hemmabarn och som ska säga till den som funderar på att stanna hemma längre, hur ensamma de kommer att bli och hur barnen kommer att halka efter i utvecklingen. Det finns i dag flera organisationer (bland annat Hemmaföräldrars nätverk) som arbetar för hemmaföräldrarna och ger tips och råd HUR man lägger upp sin hemmatillvaro. En objektiv sida hade utan fördömanden bara presenterat dessa sidor och gett lite allmänna tips om hur man kan lägga upp sin hemmatillvaro och att man till exempel kan söka deltidsförskola (lekis/kyrkis) till sina barn. Eller så hade man kunnat komma med allmänna tips om hur man kan nätverka och lägga upp sin vardagspedagogik. Trots upprepad mejlkorrespondens med Ingela Nordmark Lindberg vägrar hon att ta till sig den informationen utan satsar istället på att medvetet fortsatta att vilseleda föräldrar.
Growingpeople: ”Det krävs väldigt mycket av en mamma eller pappa för att ge barnet all den stimulans det behöver. Men i ett familjedaghem eller i en förskola, där det finns engagerade vuxna som visar att de tycker om barnet och jämnåriga att leka och busa med, kan det få den stimulansen.
Min kommentar: Här sågar man helt föräldrarnas tilltro till sin egen kompetens genom att hävda att förskolan/dagmammorna tar bättre hand om barnen. Man har till och med mage att prata om ”där det finns engagerade vuxna” – underförstått att föräldrar inte är engagerade. Extra vilseledande med tanke på den kris den svenska förskolan befinner sig i, där många barn i dag far direkt illa.
Growingpeople: ”Studier har visat att barn i förskola är tillsammans med sina föräldrar lika mycket som barn som är hemma med någon förälder hela dagen. Detta förklaras med att hemmaföräldrarna har många olika sysslor och inte orkar vara med barnet precis hela tiden. Barnet får i stället klara sig själv långa stunder.
Min kommentar: Med tanke på att jag nätverkat för hemmaföräldrarna i över tio år nu och har ett brett nätverk av hemmaföräldrar över hela Sverige och även ut i resten av världen samt ett nära samarbete med alla de övriga organisationer som arbetar för hemmaföräldrarna – så kan jag säga att det inte finns någon som har signalerat att det skulle vara på det viset. Läser man på lite om hur hemmaföräldrarna lägger upp sin vardag så förstår man att hushållsarbetet får stå tillbaka för tid och aktiviteter med barnen eller så inkluderas barnen i valda delar, genom vardagspedagogiken som är vägledande för många föräldrar. Sedan har naturligtvis hemmabarn mycket fri lek, där de får en chans att utveckla sin kreativitet. Det blir helt fel när en sida som når ut till så många innehåller direkta fördomar.
Growingpeople: ”Båda grupperna ger sina barn lika mycket kärlek och omvårdnad och stimulans. Föräldrar överger inte sina barn. De barn som finns i barnomsorgen får dessutom stimulans från en annan miljö med andra kärleksfulla vuxna och jämnåriga kamrater. Detta är sannolikt förklaringen till att det går så bra för dessa barn längre fram i livet.
Min kommentar: Återigen ett sätt att genom en manipulativ text försöka förstärka att dagis är det bästa – ”förklaringen till att det går så bra för dessa barn längre fram i livet” (underförstått vilket det inte gör för hemmabarnen eftersom de inte får ”stimulans från en annan miljö med andra kärleksfulla vuxna och jämnåriga kamrater”). Och så det här med att lägga till ”från andra kärleksfulla vuxna” – en rent subjektiv kommentar. I SvD serie beskrev en person från Skolinspektionen hur en ”kärleksfull vuxen” behandlade ett gråtande barn som inte ville vara på dagis. Barnet sattes bara vid ett bord och fick gråta (ingen tröst). När det fortfarande grät efter 20 minuter blev inspektören orolig och frågade om inte personalen skulle göra något (till exempel trösta barnet) – men fick till svar att det var ett barn som ”brukade fastna i sitt beteende”. Det går helt enkelt inte att uttrycka sig så som Growingpeople gör, det finns aldrig några garantier att förskolepersonal ska vara ”kärleksfull.
Growingpeople: ”Naturligtvis betyder inte detta att det är fel av föräldrarna att låta barnet stanna hemma och vara tillsammans med en av föräldrarna. Om föräldern är medveten om barnets behov av stimulans och anstränger sig att ge barnet olika upplevelser, tillfällen att leka med kamrater, möjlighet att träffa andra vuxna o.s.v., kan det gå bra också för dessa barn”. Min kommentar: ”Om föräldern är medveten om barnets behov av stimulans och anstränger sig att ge barnet olika upplevelser, tillfällen att leka med kamrater, möjlighet att träffa andra vuxna o.s.v., kan det gå bra också för dessa barn”. …..så kan det gå bra för dessa barn. Faktiskt så tycker jag att det är direkt skamligt att klämma in ett ”om” och ”kan” på det sättet och antyda att även om föräldrarna anstränger sig maximalt så finns det inte några garantier, utan det kan gå bra, men förmodligen inte (underförstått).
Growingpeople: ”I vår undersökning, som redovisats ovan, gjordes en sådan intervju med barnen vid 17 års ålder där alla gått i förskola. Fyrtio barn intervjuades och av dem var 37 mycket positiva till sin förskoletid. 8….). Något som brukar oroa vuxna är de långa dagar en del barn tvingas tillbringa i förskolan. Det brukar vara en allmän uppfattning att för långa dagar inte är bra. Vi frågade våra ungdomar om detta. I gruppen fanns en del som hade vistats upp till 10 timmar varje dag på förskolan. De hade dock inte upplevt detta som något större problem. Tvärtom hade de tyckt att det var skönt på eftermiddagen när flertalet av kamraterna försvann hem. Då blev det lugnt och de fick ha fröknarna för sig själva."
Min kommentar: ”I vår undersökning” – menar de Bengt-Erik Anderssons undersökning? En intervju med barnen vid 17 års ålder… handlade det verkligen om dagisbarn eller menar de barn som gått hos dagmamma också? Har de gjort någon intervju med hemmabarnen och hur de upplevt hur det var att få tid med sina föräldrar? När man är 17 år är man fortfarande ett barn med liten livserfarenhet. Det hade varit intressant att höra hur de upplever samma sak i dag och om de har fått egna barn som de placerar lika länge på dagis, eller om de valt andra lösningar. Enligt en undersökning på Familjeliv så skulle 7 av 10 mammor kunna tänka sig att stanna hemma längre och då talar vi om 80-talisterna, som själva gick på dagis. Dessutom visar NICHD studien att ju längre vistelsetid på dagis, desto mer aggressiva barn. Vistelsetiden hade en direkt koppling till hur aggressiva barnen blev. DET är något som naturligtvis inte kommer fram när man väljer att intervjua barnen. Återigen vilseledande information i syfte att säga det föräldrar VILL höra snarare än vad de skulle BEHÖVA höra, för att fatta ett korrekt beslut kring barnens vistelsetider. Från och med 1 mars 2010 ligger den tidigare privata sajten Growingpeople.se under Inera AB (Sjukvårdsrådgivningen)
- Growingpeople blir ett fantastiskt tillskott till vår verksamhet och det känns väldigt bra att vi får möjlighet att erbjuda det fina materialet till alla föräldrar och till vårdpersonalen på MVC och BVC. Vi ser också fram emot ett närmare samarbete med barnprofessionen som står bakom innehållet på Growingpeople, säger Ellen Hyttsten, VD för Sjukvårdsrådgivningen SVR.
Det här är en sajt vi skattebetalare betalat 9,8 miljoner för. Då bör vi också kräva att den är objektiv och inte som i dag vilseledande, direkt felaktig och fylld av fördomar.
Med vänlig hälsning
Madeleine Lidman
Ett litet p.s 2011-08-07:
Sedan Vårdguiden tagit över sajten Growingpeople har ett arbete med att kvalitetssäkra sidorna påbörjats och eftersom den här sidan med information om förskolan, dagisbarn kontra hemmabarn var så osaklig och byggde på Bengt-Erik Anderssons samt grundarna till Growingpeoples egna åsikter så har sidan utgått. Ett pyttelitet steg mot att stoppa spridningen av myter för att istället erbjuda föräldrar
fakta har tagits.
Ett annat litet p.s 2012-01-14:
Apropå att det "kan" gå bra även för hemmabarn ... Anders Borg, M, finansminister och en av hjärnorna bakom Nya Moderaterna, är hemmabarn. Hans mamma var hemma med alla sina barn tills de började skolan. Och det är ju inget större fel vare sig på hans kognitiva förmåga eller matematiska kunskaper.
Läs också:
